Jag vet inte vad pajsarna i Ekans gäng kallar sin Tour, den kallas i alla fall här "Ekans Tour", men ända sedan studietiden för 15 år sedan har de träffats varje Kristi Himmelsfärdshelg och spelat banor, allt från Eksjö (någonstans i Småland) till La Grande Motte utanför Montpellier, och de har varit mellan 4-15 personer.

Under samma tid har alltså ett annat gäng, från samma studietid, mötts upp i Bled varje år, The Bled Tour. Inte lika mangrant, men trots allt mellan 3-8 personer.

Aldrig har dock vägarna korsats. Förrän nu, anno 2006, då Ekans Tour mötte upp på näset, bara 5 mil från där jag bor (som är med i Bled-gänget), och därmed fick chansen till ett gästspel under två dagar.

Det var roligt.

Nu har jag, förutom de givande erfarenheterna från Bled, även fått se folk spela med Spalding Executive järn från 1980. Jag har inte längre bara hittat Pinnacle när man letar boll utan också fått se folk som faktiskt spelar med dem (och slår dom ut i ruffarna). Jag har sett en medelålders golfare med 10 i hcp som INTE laddar för kung och fosterland och... ja, jag fick till och med se ett par handsydda läder från... var var det, Singapore eller nåt?

Nåja, gruppfotot får ni direkt från dag 1 på Ljunghusen GK. Det var en vacker, solig dag där vi, från tee på hål 1, till green på hål 1, hann med regn, hagel, kulingvindar med köldfaktor -10 för att på green mojna och släppa fram en vacker vårsol. Växelvädret fortsatte hela rundan och tur var det väl att dopningspoliserna inte dök upp. Hade vi inte fått lite innanför västen hade nog touren fått brytas efter dag ett. Å andra sidan skall ju linksgolf spelas företrädelsevis i liggande storm.

Jag fick även gästspela dag 3 på Falsterbo GK då vädergudarna var snällare mot oss. Gruppfotot här blev mer gemytligt även om bänken gärna kunde varit en sittplats bredare.

Studera Ekans kontorsuppställning. Ser han inte ut att fundera mer på reporäntan än vart bolljäveln skall (och mycket riktigt tror jag han också var närmast bilparkeringen).

Einars ungdomliga look med keban bak och fram för att maskera att han faktiskt lyssnar på klassikern "Oh Danny boy" i lurarna och inte på Eminem. Han tror fortfarande att det var låten som gav Danny caddien i Buster hans framgångar och har glömt att det bara var en tecknad serie. Men han spetsade på 4:ans utslag där han splittade fairway.

Hubsch ser däremot ganska relaxad ut i uppställningen. Problemet var bara att han var lika relaxad i take awayn, i vändningen på toppen, vid impact i bollträffen och i follow-throughn (härlig svengelska)... men vad gör det. På det hela taget var det ju en ganska relaxad tillställning.

Jocke var han med det lugna tempot och det förstår vi ju varför när han ställer upp. Att pegga upp med en 3½-inch peg då man har en trä-7 i handen är ju mer att likna vid en clinic än ett seriöst försök att slå långt. Men Jocke visade sig behärska detta och klarade sig nästan lika bra som sin namne flatlänningen i Bled.

Stralle fick ju namnet strutsen efter en tidig morgonincident 1990 eller när det var. En incident som uppenbarligen har påverkat hans golfsving på ett ganska markant sätt. Ligger extremt långt ut och får göra en stor kringående rörelse innan han kommer ner till bollen. Ser ju i bildögonblicket mer ut som att han skall sätta klubban rakt ner i backen en halvmeter innan bollen än skjuta ut den 220m mitt i fairway (där den hamnade).

Till sist Ruggi, som visar prov på den mest melerade svingen i gänget. Men med influenser från Brasilien, Sri Lanka och Malaysia var väl inte annat att vänta. Och alla förstår så klart vad nästa steg i analysen blir... vem har någonsin hört talas om en framgångsrik golfare från Brasilien, Sri lanka eller Malaysia? Vilket också visade sig i resultatet. Men snygga doojjor hade han.

Det var som sagt några trevliga dagar och jag hoppas det dyker upp något tillfälle då vi kanske kan korsa vägarna igen.

Bled är en trevlig plats, men de har inga links-bunkrar som man kan skylla otur på när man gör åtta(8) i på banans enklaste par-5 hål och de har heller inga 135m par-3 hål med vatten, vatten, vatten och svanar som jagar en när man närmar sig.

Kommer inte ihåg vem som vann touren, men i någon mening är väl alla vinnare i sådana här sammanhang?